Frågan om gårdsförsäljning har genom åren debatterats flitigt i riksdagens kammare och i media. Övergripande handlar frågan om huruvida man ska tillåta svenska alkoholproducenter att sälja sina produkter i anslutning till tillverkningsplatsen. I maj 2018 uppmanande riksdagen, genom ett tillkännagivande, regeringen att öppna upp för gårdsförsäljning, förutsatt att Systembolagets monopolställning inte hotas.

Om svenska tillverkare ska få rätt att bedriva detaljhandel till svenska konsumenter skulle samma behöva gälla för utländska tillverkare. Försäljningsställena skulle inte behöva ha någon anknytning till det direkta tillverkningsstället eller ligga på landsbygden, eftersom detta skulle strida mot EU-rättens krav på fri etableringsrätt. Att öppna upp för gårdsförsäljning förenlig med EU-rätten skulle innebära att privata företag med vinstintresse ges möjlighet att sälja både svensk och utländsk alkohol varsomhelst i Sverige, även i större städer och samhällen.3

I debatten görs ofta jämförelser med Finland. Där tillåts småskalig gårdsförsäljning av traditionella produkter som kvass, samt vin gjort på finska bär och frukter. Dessa produkter är unika för Finland och säljs på ett sätt som inte stör internationell konkurrens eller diskriminerar utländska alkoholdrycker. Sedan mars 2018 tillåts även gårdsförsäljning av lokalt producerad hantverksöl. Gårdsförsäljning av öl får bara ske på en plats i nära anslutning till tillverkningen. Detta är dock ett steg som tagits som del av en större liberalisering av alkoholmarknaden som innebär att inhemsk och utländsk starköl samt så kallad alkoläsk får säljas i vanliga livsmedelsbutiker. Utländska produkter diskrimineras inte.

I den svenska riksdagens tillkännagivande omnämns istället alkohol i stort, vilket innefattar all öl, vin, sprit och andra alkoholhaltiga drycker. En sådan generell ansats är inte förenlig med EU-rätten och kan medföra stora konsekvenser för Systembolagets ställning.

Två statliga utredningar (från 2009 och 2010) har visat att en svensk gårds­försäljning inte är förenlig med EU-rätten.

Att tillåta privat detaljhandel med alkohol för tillverkare i Sverige skulle innebära att svenska producenter favoriserades. En sådan ordning vore att diskriminera utländska tillverkare, som inte skulle få samma möjlighet till direkt detalj­handel till svenska konsumenter.1

Att möjliggöra för privata tillverkare att sälja alkohol direkt till allmänheten bryter mot principen om att minimera privat vinst­intresse och konkurrens i detalj­handel med alkohol, vilket skulle under­minera det svenska undantaget för detalj­handels­monopol som är baserat på argument om folkhälsa.2

Frågan om potential

Den svenska landsbygden står inför stora utmaningar. Flertal mikroproducenter tillför dessutom ett för dryckesbranschen välkommet entreprenörskap, engagemang och hantverkskunskap. Men frågan är om svaret på landsbygdens och mikroproducentens utmaningar är att tillåta gårdsförsäljning av öl, vin och sprit och därmed riskera Systembolagets existens, och den bransch- och samhällsservice dess butiker och ombud tillför.

Systembolagets butiker och ombud finns spridda över hela Sverige och utgör viktiga förutsättningar för etablering av handel och annan samhällsservice. Med sitt sortiment ”lokalt och småskaligt” säkrar Systembolaget distribution för mikroproducenter i 10 butiker inom 15 mil från tillverkningsorten. Utöver denna del av det fasta sortimentet så kan mikroproducenter nå konsumenter i hela Sverige genom Systembolagets beställningssortiment. Möjligheten finns även att vinna listningar i det nationella fasta sortimentet, eller vid hög konsumentefterfrågan gå från beställningssortimentet till det fasta sortimentet.4

Föreningen Sveriges Bryggerier har tydliggjort att Systembolagets ensamrätt måste bevaras och att gårdsförsäljning inte bör ske på bekostnad av den goda service som Systembolaget idag erbjuder lokala bryggerier. Systembolaget säljer redan idag cirka 1420 produkter av öl, vin, cider och sprit från 382 svenska producenter. Det motsvarar över 90 procent av de kommersiella småproducenterna i Sverige.

Trots Systembolagets betydelse för folkhälsan, samhällservicen och sysselsättningen är ett antal svenska producenter positiva till gårdsförsäljning och den möjlighet till ny kanal för marknadsföring och försäljning det skulle innebära. Frågan är dock om det främst skulle gynna nystartade mikroproducenter, eller etablerade storproducenter. Att öppna och driva butiker kräver betydande investeringar.

I ”Dryckesbranschrapporten”, framtagen 2018 av bl.a. Föreningen Svenskt Vin, Sveriges Oberoende Småbryggerier, The Absolut Company och LRF (producenter till internationella storsäljare som Absolut vodka och Svedka vodka) görs en ansats att påvisa dryckesbranschens potential. I rapporten uppges dryckesbranschen idag sysselsätta totalt 5000 personer med potential till ytterligare 2500 arbetstillfällen inom produktion och kringaktiviteter.5

”Dryckesbranschrapporten” är positiv till gårdsförsäljning men i rapporten framgår också de orter där flest mikroproducenter har sin hemvist: Stockholm, Göteborg och Malmö.6 Enligt statistik från livsmedelsverket finns 6 av 10 mindre producenter av öl och vin i stads- och storstadsområden. Att genom ”gårdsförsäljning” av svenskproducerat öl, vin och sprit främst gynna tätortsproducenter kommer sannolikt inte öka servicen på landsbygden. (se figur 2).7 Särskilt inte om Systembolaget avskaffas som resultat av efterföljande EU-dom.

Sysselsättning och service på landsbygden är givetvis viktigt, men faktum är att gårdsförsäljning inte är en förutsättning för producentsatsningar som vin-turer, provsmakning, gårdsbesök eller restaurang- och hotellverksamhet, eftersom det redan idag är tillåtet. Under 2019 görs även Systembolagets försök med hemleverans permanent, och införs över hela landet. Detta innebär att besökare kan få sina beställda produkter levererade hem, och inte behöver gå till en Systembolagsbutik som kan finnas på en annan ort än den lokala producent man besöker.

[1] Gårdsförsäljning, SOU 2010:98, sid. 10.

[2] En ny alkohollag, SOU 2009:22, sid. 107-109.

[3] Gårdsförsäljning, SOU 2010:98

[4] Så väljer vi sortiment, Systembolaget, https://www.omsystembolaget.se/om-systembolaget/inkop-kvalitet/sa-valjer-vi-sortiment/

[5] Dryckesbranschrapporten 2018, sid. 9

[6] Ibid.

[7] Landsbygd är här definierat som kommuner har en befolkning under 30 000 vilket är en definition som ligger nära Jordbruksverkets landsbygdsdefinition. Befolkningsstatistiken har hämtats från SCB.